Till fots, med cykel eller bil tog sig ett femtontal personer till Jonkjäla häromkvällen. Först kollade vi den gamla grunden för smedjan och sedan berättade ordförande lite om gamla bosättningar i allmänhet och smedjor i synnerhet. De flesta känner till Severins smedja som är början till företaget SEKÅ. Men här har funnits många duktiga byasmeder genom åren. Gåvan från familjen Lundkvist i Piteå visades och sedan blev det tillfälle till samtal och fikastund.
Men Jonkjäla – var finns den? Frågan är befogad eftersom det är länge sedan det fanns någon bosättning i området öster om Storkågeträsket i riktning mot norra Svedjan. Bosättningarna på andra sidan sjön dvs ”einve Boern” och Tobiasrådde , Håpnäset, Gammgarn och Ol-Annersch m.fl känner vi till då det finns folk som minns eller har hört om hur man flyttade därifrån till Södra Svedjan eller in i byn.
Men Jonkjäla och Johanssons jäla har inte varit bebodda sedan första åren på 1900-talet och marken har återgått till Strandbergshemmanet. Det som finns kvar i skogen är husgrunder och lägdor som vuxit igen. På Jonkjäla finns också rester av smedjan där Jonas Lundmark, allmänt kallad Avanders-Jonk och därefter hans son Nils Lundmark smidde användbara och nödvändiga verktyg både till hushåll och djurhållning fram till år 1907. Avanders-Jonk var en mycket duktig smed och hans förmåga att tillverka lodbössor gav honom epitetet mästersmed. Lodbössan som skänkts till Hembygdsföreningen tillverkades ca 1880 av Avanders-Jonk. Den köptes av Erik Lundkvists morfar Carl och hamnade hos Ulla och Erik Lundkvist som i sin tur ville att bössan skulle placeras i Kågeträsk, vilket vi är tacksamma för.
Senaste kommentarer