Om Storkågeträsk

Här kan du se vad vi kan erbjuda för aktiviteter och vad vi har för utbud i Storkågeträsk. Här kan du också läsa om vår hundraåriga historia och hur allt började. (Gå direkt och läs om vår historia)

BADPLATS

Vid Storkågesträsks lilla men mysiga badstrand har du utsikt över stora delar av sjön. Stranden består av sand och du kan komma hit både med bil och båt. 

Omklädningsrum och utedass finns.

BÅTPLATS

Från båtplatsen kommer du ut på sjön. Här finns även roddbåten som du kan hyra.  I båthyran ingår också 4 flytvästar och du kan låna metspön. (100kr/dag)

Ring och boka  ››
(0706 203 204)

PÄRLAN

Bredvid affären hittar du paviljongen Pärlan.

Här finns sittplatser så att du kan du sätta dig ner med din lunch, din picknickkorg eller det goda fikat du inhandlat i vår butik.

TENNISPLAN

Kom och spela tennis gratis och utan bokning. Asfaltsplan.

VI kan tyvärr inte tillhanda hålla rackets eller bollar. 

BIBLIOTEK

Besök vårt ”lilla” bibliotek där du både kan lämna in dina gamla böcker, men även låna och byta till dig en ny bok.

Biblioteket hittar du i källaren i affären.

TVÄTTMASKIN

Sommarstugeägare som inte har vatten i stugan har möjlighet att använda tvättmaskin i Affären mot en liten peng. Ring och så berättar vi mer.

Telefon: 073-2224858 

SKIDSPÅR

Vintertid kan du åka våra välpreparerade skidspår för den som gillar klassisk åkning, men även fina skoterleder för skating.

 

SKOTERLEDER

Stavaträsk skoterklubb håller uppe skoterleder till alla angränsande byar. Mitt på sjön hittar du Högholmen, en ö, där det finns vindskydd, grillplats, vedbod, utedass samt en timrad stuga med vedspis om vädret är sämre.

skoterleder.org kan du se en karta över skoterlederna.

BÖNHUSET

I bönhuset sker det blandade aktiviteter året om. Gudstjänster, musikframträdanden och våra vardagsmiddagar sker här.
 

Klicka här för att läsa Bönhusets historia och se program ››

BOULEBANA

Lika kul för stora som för små!

Boule är något för alla åldrar. Banan hittar du mitt i byn, 50 m efter Affär´n.

Grusplan med sittplatser för den som vill.

SEKÅ

För snart 70 sedan började Severin Kågström (SeKå) i sin smedja bygga enkla tippflak till traktorer. Idag har verksamheten vuxit ordentligt, och därför är våra påbyggnader en allt vanligare syn på våra vägar.
Läs mer ››

Byns Historia

Kågeträsk är en gammal by och torde ha bebyggts redan i ett tidigt skede av medeltiden. Med säkerhet vet man inte varifrån kolonisationen har skett, men bebyggelsehistorien har uppgett att folk från Storkåge kommit vandrande upp efter älven i sökande efter land, men troligen också för fiskets skull.

Namnet på vår by, som ibland kallas Storkågeträsk, verkar på något sätt anknyta till Storkåge vid kusten. Det är rätt förklarligt att folk med jakt och fiske som huvudnäring och ett obetydligt jordbruk fann markerna kring Kågeträsket idealiska. (utdrag ur Storkågeträsk Kågedalens pärla).

Byns namn påträffas första gången i skrift år 1539 i samband med de upprättade bågaskatte-längderna och då fanns här sex bönder. Den första kartan är från1648 och då fanns fyra bönder i byn.

 

Utvecklingen

Precis som överallt annars har utvecklingen av byn gått i vågor. Bönderna blev under många år fler och fler, arealen odlad mark utökades inte minst genom sjösänkningen. Ett fåtal bönder håller idag åkrar och ängar i byns närhet i stånd vilket vi alla är tacksamma för, men överallt omkring oss ser man spåren av gamla odlingar som någon gång grävts och odlats upp med spade och sedan fått återgå till skogsmark.

Det måste ha känts förfärligt för den som hann uppleva att se det man odlat upp bli skog igen. 

Just nu kan vi glädjas åt att man håller på att ta tillbaka och ”nyodla” ett stort område som björkarna tagit hand om. Skogen och virket har varit och är viktigt för byborna. Här har funnits ett stort antal sågar varav den största är nu nedlagda Skelleftebygdens såg.

Som i många andra byar var antalet Kågeträskare som störst på fyrtiotalet. I Skellefteå sockens historia finns 290 personer registrerade i Kågeträsk år 1948.

Namnet

Varför har byn två namn? Helt klart är att fastighetsbeteckningarna i byn är Kågeträsk 1.1 osv. Förmodligen så ville man skilja på byarna Kågeträsk och Lillkågeträsk som så småningom blev en egen by, och så började man använda namnet Storkågeträsk efter namnet på sjön.

Ett hemman i byn låg redan 1543 i Lillkågeträsk men  
bönder i Kågeträsk processade ännu på 1700-talet om huruvida Lillkågeträsk skulle vara en självständig by. Den största sjön i Kågeälvens lopp är Storkågeträsket och sjöns namn skrevs 1559 Kagetresk. Redan 1664 kan man dock hitta namnet Storkågeträsk även på sjön.

Gruvbrytning

Redan på 1600-talet visste man att det fanns malm i markerna inom Kågeträskområdet. Idag kan vi se spåren av malmletning och gruvbrytning i de gruvhål som finns norr om Norra Bastuliden, på Storheden och mitt inne i byn.

Vid Storfallet var den första hyttan byggd redan 1624-1625. Det var framförallt koppar man hittat men också svavelkis och silver. Att ta hand om malmen var inte helt ofarligt, arbetet bedömdes vara minst lika farligt som att gå ut i krig. Därför blev ett antal män befriade från krigstjänst för att istället arbeta i nya bergsbruket i Kågeträsk. 

Idag vet vi att man hade rätt om malmerna i bergen här omkring. Björkdalsgruvan som ligger söder om byn går för fullt med ett hundratal personer anställda, en gruva som länge ansågs vara Europas största guldgruva.

Gruvan och allt som därtill hör tar plats och rätt stor areal av Kågeträskmarkerna har köpts upp av Björkdalsgruvan för att bli sligdammar och stenupplag. Inte blir det vackert men det är som med allt annat, vill man ha det ena får man ta det andra. Men nog sörjer vi våra fantastiska skogar.

Byamän och majstämmor

Kågeträsk byamän antog redan 1751 en byaordning. Den fungerade som en ”lag” som de boende i byn skulle följa när det handlade om jord, skog och hur djuren skulle skötas m.m. För att byaordningen skulle fungera utsågs en ålderman som såg till att byamännen träffades och han hade också ansvar för byns gemensamma räkenskaper. Han fungerade på den tiden både som polis och domare.

År 1840 kom man i Kågeträsk överens om åldermannasysslan skulle hållas ett år på tunnlandet efter skatt. Byamännens träffar började så småningom kallas majstämmor och i vår byakista finns protokoll från dessa stämmor bevarade från år 1823. 

Åldermannasysslan har under åren innehafts av många män tex. Wiktor Strandberg (1926-1945), Andreas Brännström (1945-1956), Abel Kånäs (1956-1967), Svante Strandberg (1967-1978), Sverker Vikman (1978-1988) och Bertil Kågström (1988-2018). 

År 2018 valdes för första gången en kvinna på åldermannaposten. Hon heter Isabel Eriksson och delar tjänsten med Curt Johansson. De ärenden som det idag förhandlas om på majstämmorna handlar om helt andra saker än vad byaordningen föreskrev.

Vill du veta mer om vår historia?

Vill du veta mer om Kågeträsk byahistoria rekommenderas Kågeträskboken som arbetats fram av byborna i cirkelform. Den utkom 1995, trycktes av Centraltryckeriet i Skellefteå och finns att köpa hos Kågeträsk hembygdsförening, på Affärn i Storkågeträsk och på Skellefteå Museum. Boken heter ”STORKÅGETRÄSK – Kågedalens Pärla”